Digitala produktpass 2027 – vad gäller och hur förbereder du dig?

QR-kod till ett digitalt produktpass.
 

EU digitala produktpass (DPP) ställer nya krav på hur företag samlar in, hanterar och delar produktinformation.

Från februari 2027 blir digitala produktpass obligatoriska för vissa typer av batterier. Därefter väntas kraven stegvis omfatta fler produktgrupper, bland annat textilier, stål, byggprodukter och möbler. För svenska tillverkare, importörer och leverantörer som säljer på EU-marknaden är det därför hög tid att börja förbereda sig. Men vad innebär kraven i praktiken, och hur kommer man igång?

Vad är ett digitalt produktpass?

Ett digitalt produktpass (DPP) är en digital sammanställning av information om en produkt. Det följer produkten genom hela dess livslängd, från råvara och produktion, via butik och användning, till reparation, återanvändning och återvinning. EU-kommissionen kallar det en digital ”behållare” för produkter, komponenter och material.

Vad passet måste innehålla varierar från produktgrupp till produktgrupp. Typiska uppgifter är:

  • vem som har tillverkat produkten, samt var och när den är tillverkad

  • vilka material den innehåller och hur stor andel som är återvunnen

  • om den innehåller ämnen som inger betänkligheter

  • klimat- och miljöavtryck, och till exempel energianvändning

  • hållbarhet, reparation och tillgång till reservdelar

  • hur produkten ska återanvändas, demonteras eller återvinnas

Passet kopplas till den fysiska produkten med en databärare, oftast en QR-kod. Vissa produkter använder i stället NFC- eller RFID-taggar. Varje produkt får ett unikt ID och registreras i EU:s centrala DPP-register.

Alla ska inte se allt. Konsumenter får tillgång till den offentliga informationen, medan reparatörer, återvinnare och myndigheter kan få tillgång till mer detaljerade data. Affärshemligheter kan skyddas.

Varför införs det?

Produktpasset ska göra hållbara produkter till det normala i EU. Det är en del av EU:s gröna giv, där målet är att Europa ska vara klimatneutralt senast 2050. Då måste vi använda mindre nya råvaror. Produkter måste hålla längre, kunna repareras och till slut kunna återvinnas.

Upp till 80 procent av en produkts miljöpåverkan avgörs redan när den designas. Därför har EU antagit ekodesignförordningen ESPR (förordning 2024/1781). Den trädde i kraft den 18 juli 2024 och ersätter det gamla ekodesigndirektivet från 2009. ESPR gäller nästan alla fysiska produkter. Undantagen är livsmedel, foder, läkemedel och levande organismer.

 Det digitala produktpasset (DPP) är ett viktigt verktyg för att göra produktinformation tillgänglig, spårbar och möjlig att kontrollera. Det ska bidra till:

·         Ökad spårbarhet – produktinformation kan följa med produkten genom dess livscykel och delas mellan aktörer i värdekedjan.

·         Bättre beslutsunderlag – konsumenter och företag får lättare att jämföra produkters egenskaper och miljöpåverkan.

·         Mindre utrymme för grönmålning – tillgång till strukturerad och verifierbar produktinformation gör det enklare att granska miljöpåståenden.

·         Enklare reparation och återvinning – information om exempelvis material, komponenter och reparationsmöjligheter blir mer tillgänglig.

·         Effektivare tillsyn – myndigheter och tull kan använda digital produktinformation för att kontrollera att produkter uppfyller gällande krav.

ESPR innehåller också regler för att minska förstörelsen av osålda produkter. Sedan den 19 juli 2026 är det förbjudet för stora företag att förstöra osålda kläder, klädtillbehör och skor, med vissa undantag. För medelstora företag börjar förbudet gälla 2030. Stora företag är dessutom skyldiga att offentliggöra uppgifter om osålda konsumentprodukter som kasseras och hur dessa hanteras.

Vad innebär det för svenska företag?

Eftersom ESPR är en EU-förordning gäller den direkt i Sverige. Svenska tillverkare, importörer och andra företag som släpper ut produkter på EU-marknaden behöver därför förhålla sig till de nya kraven. Kraven på digitala produktpass införs stegvis för olika produktgrupper, och exakt vilken information som ska ingå fastställs genom produktspecifika EU-beslut.

För svenska företag handlar förberedelserna därför inte bara om att uppfylla kommande lagkrav, utan också om att säkerställa att rätt produktinformation finns tillgänglig, håller tillräcklig kvalitet och kan delas med kunder, partners och myndigheter.

För byggprodukter gäller ett separat regelverk genom den nya EU-förordningen om byggprodukter (CPR), där ett eget system för digitala produktpass håller på att utvecklas. Exakt när kraven blir obligatoriska beror på den fortsatta regleringen för respektive produktgrupp.

 

När införs det?

Kraven införs gradvis, en produktgrupp i taget. Batterier är först: från den 18 februari 2027 måste elbilsbatterier, industribatterier och batterier till lätta transportmedel ha produktpass. Resten följer fram till 2030.

Datumen för 2026 och 2027 är EU-kommissionens plan per juli 2026. För varje produktgrupp antar EU först en egen förordning. Därefter får näringslivet minst 18 månaders övergångstid innan kraven börjar gälla.

Den tekniska grunden för digitala produktpass börjar komma på plats. Under 2026 har åtta europeiska standarder publicerats som svensk standard (SS-EN). De beskriver bland annat unika produktidentifierare, databärare, datautbyte, lagring, åtkomststyrning och datasäkerhet. EU centrala register för digitala produktpass lanserades i juli 2026, tillsammans med en testmiljö för företag.

 
 
Kvinna som ser fundersam ut
 

Vad händer om du inte följer reglerna?

Den viktigaste konsekvensen är enkel: en produkt utan giltigt produktpass kan nekas försäljning i EU och EES. Produktpasset blir en förutsättning för marknadstillträde, på samma sätt som CE-märkning i dag.

  • Stopp vid gränsen. Tullmyndigheterna ska elektroniskt kontrollera att produktens deklaration stämmer med uppgifterna i EU:s DPP-register. Varor som inte är registrerade riskerar att stoppas.

  • Tillsyn och sanktioner. Svenska marknadskontrollmyndigheter ansvarar för att kontrollera att produkter uppfyller gällande ekodesignkrav. Resultat från tillsynen och uppgifter om sanktioner rapporteras inom EU. Medlemsländerna fastställer sina nationella sanktionsregler, men ESPR kräver att det ska vara möjligt att besluta om bland annat böter och tidsbegränsad uteslutning från offentlig upphandling. I Sverige kompletteras EU-förordningen av nationella bestämmelser, bland annat i miljöbalken, miljötillsynsförordningen och förordningen (2026:1739) om ekodesign.

  • Skadeståndsansvar. Tillverkaren, importören eller representanten kan bli ansvarig för skador som en produkt som inte uppfyller kraven orsakar konsumenter.

  • Förlorade upphandlingar. Offentliga upphandlare lägger allt större vikt vid hållbarhet och dokumentation. Leverantörer som inte kan leverera produktpass står sig sämre i konkurrensen.

  • Förlorat förtroende. Kunder och partner kommer att förvänta sig att kunna skanna och kontrollera produkten. Saknas passet, eller är uppgifterna felaktiga, går det ut över ryktet.

Kraven gäller den som först tillhandahåller produkten på EU-marknaden. Det är oftast tillverkaren eller importören. Svenska underleverantörer måste ändå räkna med att behöva leverera data till sina kunder.

 

Så kommer du i gång

Börja nu, inte när tidsfristen närmar sig. Det tar tid att samla in data från leverantörer och få system på plats. De här fem stegen ger en bra start:

  1. Ta reda på vilka regler som gäller dig. Kartlägg vilka produktgrupper du säljer och vilka förordningar som berör dem. Batterier, järn och stål, textilier och byggprodukter kommer först.

  2. Kartlägg de data du redan har. Gå igenom miljödeklarationer, certifikat, ämnesförteckningar och produktdatablad. Notera vad som saknas och vad som bara finns på papper.

  3. Prata med värdekedjan. Mycket av informationen måste komma från leverantörer, till exempel om råvarornas ursprung och återvunnet innehåll. Klargör tidigt vem som levererar vad och i vilket format.

  4. Ge produkterna ett unikt ID. Använd öppna, globala standarder, som GS1 GTIN och QR-koder med GS1 Digital Link. En och samma kod kan då användas i kassan, i logistiken och av konsumenten.

  5. Välj system och eventuellt tjänsteleverantör. Lösningen bör följa de nya SS-EN-standarderna för produktpass. Den måste ha åtkomststyrning, säker lagring och möjlighet att hålla uppgifterna uppdaterade under hela livscykeln. EU kommer med egna krav på tjänsteleverantörer för produktpass.

 
Pimcore PXM som plattform
 

Sammanfattning

Digitala produktpass gör produktinformationen till en del av själva produkten. För konsumenter blir det enklare att välja hållbart. För företag är passet ett krav för att få sälja, men också en möjlighet att dokumentera kvalitet och vinna upphandlingar. Batterierna är först ut i februari 2027. De som börjar förbereda sig nu står bäst rustade när kraven når deras bransch. Här kan du läsa mer om DPP och vad det är.

Källor

 

Kontakta oss om du vill veta mer

 

Fler artiklar

Nästa
Nästa

När försvarsindustrin växer blir informationen en flaskhals